Introduktion

Samiska marker påverkas av gruvdrift, skogsbruk och infrastrukturprojekt. Trots att samerna har urfolksrättigheter erkända av FN, sker många av dessa projekt utan samiskt samtycke. Här kommer begreppet due diligence in – en process för att säkerställa att företag agerar etiskt och respekterar mänskliga rättigheter.

Vad innebär due diligence?

Due diligence betyder skälig aktsamhet och är en metod för att granska och minimera risker innan ett beslut fattas. Inom företagsvärlden används det för att undersöka ekonomiska, juridiska och etiska konsekvenser av investeringar. När det gäller samiska rättigheter innebär det att företag måste:

Konsultera samebyar innan de genomför projekt på samisk mark.

Identifiera risker för miljö och kultur och minimera negativa effekter.

Följa internationella riktlinjer som FN:s urfolksdeklaration och ILO-konvention 169.

Problemet idag

Trots att Sverige har lagar om miljöhänsyn och konsultationer, upplever många samiska organisationer att företag inte tar tillräckligt ansvar. Flera rapporter har visat att:

Gruv- och skogsbolag agerar utan samiskt samtycke, vilket leder till konflikter och rättsprocesser.

Konsultationer är ofta symboliska, där samebyarna informeras om beslut men inte får reellt inflytande.

Internationell kritik mot Sveriges bristande skydd för samiska rättigheter växer.

Möjliga lösningar

För att säkerställa att samiska rättigheter respekteras, kan Sverige och företag ta följande steg:

1. Lagkrav på due diligence

EU arbetar med ett direktiv om företagens tillbörliga aktsamhet (Corporate Sustainability Due Diligence Directive, CSDDD). Om Sverige implementerar detta direktiv strikt kan det innebära att företag blir skyldiga att ta hänsyn till urfolks rättigheter.

2. Stärkt samiskt inflytande

Samiska företrädare bör ha verkligt beslutsfattande makt, inte bara en symbolisk roll i konsultationer. Att ge samebyarna veto över projekt på samisk mark kan förhindra exploatering utan samiskt samtycke.

3. Ansvarsfulla affärsmodeller

Företag kan utveckla modeller där samiska perspektiv integreras tidigt i beslutsprocessen. Exempel på detta kan vara:

Samebyar som delägare i projekt på deras marker.

Miljöskyddsavtal där företag förbinder sig att minimera skador på ekosystem och renbetesområden.

4. Konsumentpåverkan

Medvetna konsumenter kan sätta press på företag att följa etiska riktlinjer. Fler kunder efterfrågar idag hållbarhet och mänskliga rättigheter som en del av företags ansvar. Genom att välja företag som tar hänsyn till samiska rättigheter kan konsumenter vara en del av lösningen.

Framtiden – möjligheterna finns

Om Sverige skärper lagstiftningen och företag tar ansvar kan vi skapa en modell där ekonomisk utveckling och samiska rättigheter kan samexistera. Detta handlar inte om att hindra tillväxt – det handlar om att säkerställa att utveckling sker på ett rättvist och hållbart sätt.